Korrekthet och noggrannhet för småbarnsföräldrar

Jag har haft stora problem i mitt liv med att skilja på de engelska termerna accuracy och precision — jag väljer att översätta det med korrekthet och noggrannhet.

Min tvååriga dotter visade idag exakt hur de skiljer sig.

 

Etch-a-Sketch with scribbles

Accuracy or precision?

Hon berättade att den stora klumpen till höger, som ser ut som en potatis, var en lång dator. Liksom de små spetsiga grejerna mitt på ritbrädan, förutom en, som var en bil.

Då slog det mig. Hennes ritande är inte särskilt korrekt — accurate, men hon är en fena på att rita små, minutiösa detaljer med stor noggrannhet — precision.

Wikipedias definition talar om sanningsenlig vs. reproducerbar, men det är ju inte alls lika bedårande.

Annonser

Språk, makt och inflytande

När jag funderar på vad som är viktigt för att lyckas med mjukvarudesign återkommer jag ganska ofta till god språkkänsla. Jag har tidigare hävdat att en av de viktigaste kvalitéerna i god design är bra namngivning, men också att vara konsekvent i sitt uttryck (problemlösande) och inte vackla mellan olika stilnivåer (abstraktionsnivåer).

Och samma gäller egentligen för att kunna förstå programkod — vad termer betyder, hur element passar i sitt sammanhang.

Jag berömmer mig själv med att vara ganska bra på engelska, men jag märker att jag under åren tappat ganska mycket fart för att jag missförstått eller inte alls förstått grundstenar i tredjeparts-API:er och datavetenskapslitteratur. Så mycket av vår vetenskap genomsyras av metaforer att det är rätt tufft att hänga med om man inte är intresserad av att förstå och även av att kunna uttrycka sig.

Men det här gäller nog inte bara den tekniska sidan. Hänvisningar till och vikten av språk återkommer hela tiden i XPs system av tekniker och värderingar (t.ex. Metafor, User Stories, Kommunikation som en del av värdegrunden).

Jag snubblade idag över någon som beskrev en enkel retrospektivövning där varje deltagare ombeds att med ett ord beskriva sina känslor inför en nyss avslutad iteration. Det finns ju professionella författare som hade haft stora besvär med att åstadkomma det.

Vi har en engelskspråkig gruppchef, och jag märker att våra gruppmöten ofta blir lite tysta. Folk är inte rädda för att prata, men tröskeln är högre för att dra ett skämt eller försvara en ståndpunkt på något annat än sitt modersmål, även om alla är väldigt duktiga på engelska.

Knepigt.

Det verkar på det hela taget som att man som systemutvecklare borde vilja slipa sin språkkänsla, så att man lättare kan ta in den massiva ström av metaforer som möter oss dagligen. Förmodligen på engelska.

Men vi borde också vilja träna oss på att uttrycka känslor och önskningar med hjälp av metaforer och andra tekniker, för att effektivt kunna kommunicera med vårt team. Kanske på svenska, kanske på firmans koncernspråk, men åtminstone på teamets Lingua franca.

Språk ger inte bara makt utan är också en väg till inflytande. Jag försöker bättra mitt språk genom att läsa mycket skönlitteratur och skriva lite rappakalja i bloggformat. Vad gör du?