Grundlig eftertanke

Det verkar uppenbart att mitt språkliga liv är ganska sorgligt. De största influenserna kommer inte, som man kunde förvänta, från mina djupdyk i litteraturen, utan från TV, film och övriga banala vardagsintryck.

Två kortisar idag:

• Jag övningskörde förbi Bjällerup innan jag fick mitt körkort, därav: bjällra — bell
• Jag har, min vana trogen, fastnat i den senaste chick-flick-TV-serien, Men in Trees. Senaste avsnittet slutade med att Anne Heche tittade upp i himlen på en meteorsvärm, och fällde en kommentar där Kanal 5:s galanta textare översatte shower med skur.

Hyser vissa förhoppningar om mer intellektuell påverkan framöver. Kanske måste börja läsa skönlitteratur igen snarare än esoterisk datavetenskap.

Jag har funderat lite på mina etymologi-snuttar, och kommit fram till att jag är ute på hal is.

De inlägg jag har gjort har utgått från att engelskan är förlagan, och att de svenska orden har lånats in eller utvecklats därifrån.

Det slog mig häromdagen att det förmodligen är tvärtom.

Det lilla jag har läst om engelsk språkhistoria säger, om jag minns rätt, just att tidig engelska har väldigt starka skandinaviska språkinfluenser, innan normanderna invaderade landet och präglade om språket.

Hur det egentligen ligger till vet jag inte, men jag tänkte i alla fall två mina händer så gott det går.